600mg Seroquel, 10mg Sonata, 5mg Apodorm och 10mg Stesolid är tydligen inte tillräckligt för att söva mig. Ända sen jag ändrade medicinerna så blir jag bara helt bäng på kvällarna, så jag knappt kan stå upp eller ens tänka. Dessutom har jag ganska kraftiga minnesluckor från varje kväll sen vi ändrade medicinen, men sover inte ett dugg bättre. Nu vågar inte min sambo somna innan mig heller, för att han är rädd att jag ska gå upp ur sängen och ramla och göra illa mig (eftersom jag blir extremt vinglig och drogad av alla piller). Jag säger tydligen massa skumma saker och börjar dissociera, fast det kommer jag ju inte ihåg själv. Inatt, enligt min sambo, tyckte jag att jag lyssnade på Marilyn Manson musik (som jag inte ens gillar) ur min mobil som inte ens var vid sängen... Det är definitivt inte meningen att vara vaken i timmar efter att man tagit allt det där. Jag blir verkligen helt väck och fattar inte att jag ändå inte somnar. Dissociationerna på dagtid är i alla fall lite bättre sen jag höjde Seroquelen.
Förkylningen är sämre idag också, vilket gör att mina blodsockervärden krånglar mer än vanligt och jag är ännu tröttare än innan. Det kliar som fan i både halsen, näsan och öronen, men det blev i alla fall lite bättre efter att jag tagit nässpray och halstabletter.
Magen som blivit bättre sen jag började dricka samarin, är sämre idag också. Jag har ont i magen och mår konstant illa. Jag är bara så jävla trött på allt det här, och det känns som vad jag än gör så blir jag inte bättre. Hur mycket jag än kämpar. Och min högsta önskning är att bara få lägga mig i sängen på kvällen och bara somna direkt, och vakna upp utvilad nästa morgon.
Självskadetankarna ökar, speciellt när jag är drogad och ligger i flera timmar i sängen och bara vill dö. Det här är inte ett värdigt liv, och jag vet inte om jag ens vill försöka längre. Vad jag än gör, hur mycket jag än kämpar så leder det ingenstans. Jag tror att jag vill byta läkare, starta om och kanske få mer hjälp än bara fler och fler piller.
Jag är så in i helvetes trött.
/Alexile
2 kommentarer
AnnaLena
15 Oct 2013 20:14
Låter verkligen eländigt. Men hur svårt det än är att se det så har du faktiskt gjort en del stora framsteg. Framförallt att du kollar ditt blodsocker och även att du har den här bloggen där du reflekterar och sätter upp mål.
Det finns andra vägar att gå än mediciner men det kräver en hel del av dig själv. Framförallt att du tar dig ut ur lägenheten och genomför sådant som du föresätter dig utan att ge upp. Jag finns för dig om du vill bolla idéer och/eller prata. Kom ihåg att du är välkommen hit i helgen också. Kram /mamma
matilda
16 Oct 2013 17:12
Hej! Jag upptäckte din blogg idag och tänkte ge dig ett medicin förslag, har du provat alimemazin? Jag är 3 tabletter till kvällen och ibland imovane på det och jag sover för det mesta riktigt bra. Jag vaknar någon gång ibland, men det får man stå ut med.
Jag har nämligen också haft sådana sömn problem men alimemazin hjälper mig.
Kram
Kommentera