Idag var en total jävla skitdag. Jag vaknade, och allt var hyffsat ok. Sambon kom hem en sväng innan hans skoldag började och gav mig en liten puss medan jag låg och drog mig lite i sängen. När jag gick upp låg mitt blodsocker bra, näringsdrycken gick ner bra, jag gjorde en macchiato och saker var hyffsade. Jag var ganska trött och seg, så på förmiddagen la jag mig för att vila en stund. Jag skrev ju tidigare vad som hände, och efter det har allting gått åt helvete. Jag mår verkligen skitdåligt.

Jag blev tröstad av sambon efter det som hände, försökte skriva av mig allt, ringde mamma och pratade av mig lite med henne också. Jag tog en stesolid och har försökt att distrahera mig själv. Men jag har inte blivit det minsta lugnad, jag är fortfarande helt uppjagad och kan inte slappna av. Jag är jättetrött men vågar inte ens lägga mig i sängen.

Jag försökte måla, men det blev bara skit. Jakob (påminner igen om att det är katten) ville hela tiden upp på bordet medan jag målade. Jag installerade några gratis mmorpg-spel men alla var superdåliga och vissa spel som jag verkligen ville prova och som verkade bra ville inte installeras alls. Irritationsnivån samt stressnivån ökade. Jag gick in på RO2, som jag spelar mest just nu, men allt har blivit åt helvete sen jag levlade till warrior och precis alla mina skills nu har skitlång cooldown. Slösade dessutom alla mina in-game pengar på en helt värdelös grej och sen bestämde spelet sig för att lagga sönder grafiken när jag var mitt bland massa ”röda” lvl 26 monster (jag är lvl 25). Jag har knappt ”ätit” idag så jag tryckte i mig två näringsdrycker nu istället och mår nu jätteilla (bara för att jag skulle ha druckit fyra idag i alla fall).

Även om ingenting verkar som nån stor grej så klarar jag inte det idag. Jag klarar ingenting idag, är helt sönderstressad och förstörd efter det som hände. Jag hatar min hjärna. Varför har man ens en hjärna om den bara spelar spratt med en hela tiden? Jag skulle må betydligt bättre om jag inte hade en hjärna alls. Jag vet inte ens om jag klarar av att leva längre, eftersom den bara förstör för mig varje gång jag anstränger mig för att bli bättre, må bättre. Min hjärna vill inte att jag ska leva, det försäkrar den mig om varje dag.

Jag tänker inte ta självmord, det är inte vad det här handlar om. Jag skulle nöja mig bra med bara lite lobotomi.

/Alexile

1 kommentarer

AnnaLena

02 Oct 2013 09:08

Hej vännen. Är ledsen för att gårdagen blev så dålig och för att du fick lov att gå igenom den där jobbiga sömnparalysen. Att det är det värsta du varit med säger inte så lite, med tanke på allt som du gått igenom. Jag hoppas du kunnat sova i natt i alla fall och att det känns bättre idag. Tänker på dig. Kram mamma

Svar: Jag kunde sova tillslut, som jag sa till dig tidigare. Så det var skönt.Och jag mår som sagt bättre idag i alla fall! Kram
Alexile

Kommentera

Publiceras ej