Det känns som att det börjar bli lite för mycket nu. Jag träffade min dietist för första gången i måndags, och idag påbörjades sjukgymnastiken. Samtidigt ska jag regelbundet till min diabetessköterska, min allmänläkare och min psykiatriker...

Idag fick jag mycket att smälta. Jag är ju medveten om min överrörlighet och att det är illa med mina knän. Idag fick jag veta att jag är KRAFTIGT överrörlig i knäskålarna och i höfterna och att jag med stor sannolikhet kommer att behöva operera båda mina knän. Nu är jag bara trött och vet inte alls vad jag ska tänka. Det känns bara för mycket, för stort.