[Skrivet igår, 5 oktober]

Jag har inte skrivit så mycket för att jag har varit så himla trött, idag var ingen skillnad. Jag har mest legat och vilat, tittat lite på film och spelat lite RO2. Min sambo lagade lite mat nu ikväll, vilket inte händer så ofta! Jag åt två små grytbitar i alla fall och mycket sås! Utöver det har det blivit gräddiga macchiatos (läkaren jag var hos i torsdags tyckte att jag skulle äta mycket gräddiga saker då det tydligen stimulerar aptiten, och när jag nämnde att jag hade lite kaffegrädde i mina macchiatos så tyckte hon att jag skulle ta extra mycket grädde!) och fyra näringsdrycker. Illamåendet har varit hanterbart idag i alla fall, och magen är inte lika svullen och spänd idag som den brukar.

Men jag har varit helt borta idag, min verklighetsuppfattning har varit riktigt vriden. Jag vaknade imorse och var helt borta då runt tio olika röster (min återkommande general var en av dem) pratade konstant i munnen på varandra, sängen snurrade runt och det blinkade massa lampor.  När jag gick upp med hjälp av min sambo låg mitt blodsocker även lågt (2,8) och jag hade inte ens känt nånting (när jag hamnar så lågt brukar jag vara väldigt skakig i kroppen). Jag piggnade till lite när jag drack en macchiato men var tvungen att lägga mig efter en stund igen då rösterna fortsatte, skuggor vred sig och bara allting ihop tröttade ut mig totalt.

Efter en stund började jag sväva i sängen, det var så jävla häftigt att jag inte ville sluta. Istället fokuserade jag blicken på taklampan, försökte tvinga min kropp att sväva högre och högre upp. Provade om jag kunde ”sjunka” också och hur långt jag kunde ta mig fram, bak och åt sidorna. Med hjälp av händerna kunde jag hålla i väggarna och dörren, pressa mig halvt ut ur sovrummet men så fort jag tappade fokus på taklampan hamnade jag tillbaka i sängen. Men jag provade om och om igen hur långt jag kunde sväva. Rösterna peppade på mig, men känslan som först varit fantastisk och häftig blev snabbt obehaglig och jag hade ingen kontroll längre. Jag sjönk ner genom madrassen, allt var mörkt och en liten pojke skrattade och skrek på samma gång. Efter en stund hörde jag musik och ropade på min sambo, och hamnade i sängen igen. När han kom undrade jag bara varför i helvete han spelade jazz (musik han aldrig någonsin lyssnar på), men han hade såklart inte lyssnat på någon musik alls.

Jag ska försöka prata med min läkare om att höja dosen på Seroquel (jag tar 300mg nu), för det har varit så här i flera dagar (bara inte lika illa).

/Alexile

Torsdagens matintag: Tre näringsdrycker, två macchiatos och fyra mozarellasticks! (Försökte även äta en 45grams hamburgare men det gick bara inte.)

Fredagens matintag: Fem näringsdrycker och en macchiato.

Aptit, Blodsockervärde, Dissociation, Dygnsrytm, Ork, Seroquel,

1 kommentarer

AnnaLena

06 Oct 2013 12:13

Förstår att det är jobbigt med alla röster och syner. Misstänker att det har ett samband med att du är försvagad p g a att du inte kan äta. Idag ska vi göra ett försök med grönsakssoppa i alla fall! Kram mamma

Kommentera

Publiceras ej